Lagfart

bild på kontraktsskrivning vid köp av fastighetVid ett bostadsköp är det inte bara själva köpeskillingen som ska betalas. Det tillkommer flera kostnader och avgifter, varav vissa är helt obligatoriska medan andra är mer eller mindre frivilliga. Bland de obligatoriska kostnaderna kan nämnas lagfartsavgiften som alla som köper en fastighet måste betala. Det spelar ingen roll om det handlar om en mindre fritidsbostad eller en villa och det görs ingen skillnad om det gäller en nyproducerad fastighet.

Andra kostnader som kan uppkomma i samband med köp av fastighet är uttag av nya pantbrev samt besiktningskostnader. Förstnämnda gäller om det belopp man behöver låna för att köpa fastigheten inte täcks av redan uttagna pantbrev i fastigheten.


Vad är lagfart?

Lagfart är den officiella och lite mer byråkratiska benämningen på vad som är en registrering av en ny ägare av fast egendom, såsom till exempel en fastighet med villa eller en bit mark, i fastighetsregistret. Lagfarten har dock inget att göra med själva köpet av en fastighet; det är istället det underskrivna köpekontraktet som är den handling som bevisar att fastigheten har bytt ägare.

Att det finns ett system med lagfart för fastigheter beror på att det ska finnas ett enhetligt register över all fast egendom i Sverige, detta för att underlätta transparens på fastighetsmarknaden. Av den anledningen finns det också krav på att en ny ägare ska ansöka om lagfart inom tre månader. Den som inte gör det kan faktiskt få betala vite.


Obligatorisk lagfartsavgift

Lantmäteriet är den myndighet som sköter om fastighetsregistret, eller lagfartsregistret med ett annat namn, och det är alltså denna myndighet som registrerar varje fastighetsköp. De två avgifter som är förenade med registreringen är:

  • Expeditionsavgift
  • Stämpelskatt.

Expeditionsavgiften är en kostnad du betalar för att i registret bli inskriven som ägare till fastigheten. Storleken på avgiften är 825 kr och egentligen täcker den faktisk kostnad för Lantmäteriet att handlägga registreringen.

Stämpelskatten är emellertid en renodlad skatt och man brukar jämföra den med den moms som betalas på varor och tjänster. Pengarna går till staten som använder medlen löpande i statsbudgeten.


Räkna på lagfart

Det är endast två uppgifter du behöver ha till hands när du ska räkna på lagfartskostnad och det är stämpelskatten (1,5%) samt det högre av marknadsvärdet respektive taxeringsvärdet. I de allra flesta fall är marknadsvärdet, eller köpeskillingen med andra ord, högre än taxeringsvärdet.

Du räknar ut kostnaden genom att multiplicera stämpelskatten med marknadsvärdet. Om vi säger att köpeskillingen är 3 miljoner blir uträkningen som följer:
(0,015 x 3000000 kr) = 45 000 kr

Till detta ska 825 kr i expeditionsavgift läggas till, vilket ger en totalkostnad på 45 825 kr utöver själva köpeskillingen.


Lagfart vid arv eller gåva

Den som via arv eller gåva blir ägare till en fastighet behöver inte betala någon stämpelskatt i samband med att lagfart registreras, detta eftersom fastigheten egentligen inte har ”omsatts” på marknaden genom köp. Expeditionsavgiften för registreringen kommer man emellertid inte undan.