Att Finansinspektionen inte är nöjd med det gällande amorteringskravet som infördes i juni 2016 har varit tydligt länge. Bara ett par månader efter beslutet om krav på amortering för belåningsgrader över 50% trädde i kraft presenterade myndigheten ett nytt förslag om begränsningar i bolån. Detta förslag kombinerar idén med ett skuldkvotstak med en ytterligare tvingande amortering.
Enligt planen skulle de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2018, men införandet har nu skjutits något på tiden. Det beror på att bolåneföretagen, det vill säga storbankerna och bolåneinstituten, har framfört att de idag inte har varken system eller dokumentation, eller för den delen utbildad personal, för att kunna handlägga bolån enligt Finansinspektionens förslag. Enligt den nya given kommer det nya amorteringskravet preliminärt att införas den 1 mars 2018. Finansinspektionen förväntas klubba sitt förslag vid ett styrelsemöte den 13 november.
Hur ser förslaget ut?
Idag gäller att bolånetagare som har en belåningsgrad som överstiger 50% måste amortera ned det totala bolånet (bottenlånet) till just 50%. Om belåningen överstiger 70% ska amorteringen vara på minst 2% av beloppet (det ursprungliga) per år. Är belåningen på mellan 50-69% ska amorteringsgraden vara 1% per år.
Finansinspektionens nya förslag kopplar förhållandet mellan bruttoinkomst och skuldsättning med ett krav på amortering. Den magiska gränsen ligger på en kvot på 4,5 gånger bruttoinkomsten. Den som har en belåning som överstiger detta ska amortera ytterligare 1% av det totala lånet.
Exempel: Ett äkta par köper en bostad för prislappen 4 miljoner kronor. De har tillsammans en bruttoinkomst per månad (före skatt) på 800 000 kr. Det ger en skuldkvot på 5, vilket innebär att de måste amortera ytterligare en procentenhet på det totala bottenlånet.
Förslaget gäller, i likhet med det ursprungliga amorteringskravet, endast för nya bolån samt eventuella höjningar av befintliga bolån.
Frågan är då vad effekten kan tänkas bli. Enligt myndighetens egna beräkningar förväntas ungefär 14% av nya bostadsköpare behöva amortera extra. Det är ett betydligt mindre antal än vad som träffades av det första amorteringskravet. Finansinspektionen framhåller att åtgärden är av en mjuk karaktär och att det är framför allt personer med större inkomster som köper bostäder i storstäderna som kommer att behöva amortera extra.
Regeringen har sista ordet
Även om Finansinspektionen har fått väsentligt större befogenheter de senaste åren, är det fortfarande regeringen som har sista ordet i frågan om ett mer omfattande amorteringskrav. När nu bostadspriserna åtminstone i storstäderna visar tecken på att stabiliseras eller till och med sjunka, är det vissa som tror att regeringen inte kommer att klubba myndighetens förslag (källa: Dina pengar). Att det är valår 2018 och att den sittande regeringen förmodligen inte vill vara ansvarig för att påverka bomarknaden i en negativ riktning är ett annat skäl till att regeringen kan tveka.
Finansinspektionens generaldirektör har emellertid till TT angett att myndigheten kommer att gå vidare med förslaget och klubba det vid styrelsemötet den 13 november. Det får sedan visa sig hur regeringen väljer att göra.