Det finns tydliga indikationer på att bostadspriserna inte sjunker, trots att bolåneräntorna har stabiliserats och till och med ökar något samt att det amorteringskrav som officiellt kommer att införas i juni i allt väsentligt redan har implementerats av bankerna. Kurvan för bopriserna i såväl storstadsregionerna som i landet som helhet kanske inte direkt skenar, men ökningen är tydlig. Enligt Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index, som är ett index vars syfte är att mäta den genomsnittliga och underliggande prisutvecklingen, har bopriserna ökat med 1,1% i februari jämfört med januari.
Många försäljningar i december – januari
Även Svensk Mäklarstatistik presenterar siffror som pekar på ökade priser, detta trots att siffrorna utgör ett genomsnitt för en tremånadersperiod. I de senaste siffrorna inkluderas alltså försäljningar i januari och december – två månader som rent traditionellt är månader med en mycket låg omsättning på bostäder – och trots det ökar priserna. Enligt Svensk Mäklarstatistiks uppgifter ökade villapriserna i Sverige som helhet med 1 procent december-februari jämfört med tremånadersperioden dessförinnan. Intressant nog visar uppgifterna också på att antalet försäljningar i februari månad 2016 var betydligt fler än antalet i motsvarande månad 2015. På nationell nivå var antalet villaförsäljningar respektive försäljningar av bostadsrätter 15 procent respektive 19 procent jämfört med förra året.
Varför blir bostäderna dyrare?
Att vi har en mycket offensiv utveckling vad gäller bopriser i Sverige beror i huvudsak på en diskrepans mellan utbud och efterfrågan (1) samt att räntorna är historiskt låga (2). Ingenting har egentligen skett när det gäller dessa grundläggande faktorer och det finns därmed inget som kan hindra att det så kallade ”boprisrallyt” fortsätter.
1. Brist på bostäder och stor efterfrågan
Det råder brist på bostäder i Sverige och en övergripande förändring i utbudet kan givetvis endast ske mycket långsamt. Det tar tid att rent faktiskt bygga bort en brist på bostäder, särskilt i storstadsregionerna. Så fort det finns en brist i ett utbud av en vara eller tjänst tenderar priserna att öka kontinuerligt då konkurrensen på efterfrågesidan ökar och det är den utvecklingen vi ser på bostadsmarknaden.
2. Låga räntor
Även om den nedåtgående trenden vad gäller boräntorna är bruten (den senaste räntesänkningen från Riksbanken i februari gav ingen som helst effekt på listräntorna) är det fortfarande mycket billigt att låna. Nya bolånekunder kan förhandla fram individuell ränta på ner mot 1,3-1,4% på rörliga lån och det går inte att låna billigare än så.
När det gäller amorteringskravet som är tänkt att förhindra överhettning på bostadsmarknaden, är det i praktiken så att det redan är på plats, på frivillig väg. När regleringen införs i juni i år kommer den förmodligen inte påverka bomarknaden i särskilt stor utsträckning.