Förändrad inkomst och amorteringskrav – så fungerar det

Den första mars träder de nya kraven kring tvingande amortering i kraft. Dessa regler är, till skillnad från de sedan juni 2016 gällande, kopplade till bruttoinkomsten. Grundregeln är att nya och omförhandlade lån efter den 1 mars ska amorteras extra med 1% per år i det fall lånesumman överstiger 4,5 bruttoinkomsten.

Med kopplingen till bruttoinkomsten är det givetvis bra att känna till vad som sker om bruttoinkomsten skulle ändras. Kan den tvingande amorteringen justeras om låntagaren får en löneökning? Kan den tvingande amorteringen ”pausas” om låntagaren blir arbetslös? I den här artikeln får du svaren.

Högre inkomster

Givetvis kan den inkomst som förelåg då bolåneavtalet undertecknades förändras. Ett typexempel är om en av de som står på bolånet får en löneförhöjning. Ett annat exempel är om en låntagare går från att arbeta deltid till att arbeta heltid.

En förändrad inkomst kan göra att villkoren för amortering kan ändras. Det gäller oavsett om det tvingande amorteringskravet är aktuellt eller inte. En högre inkomst innebär ju en lägre risk för banken i utlåningen. Emellertid är det banken själv som avgör om en justering av bolånet kan göras. Det är inte så att lagen stipulerar att villkoren ska omförhandlas så fort låntagarnas bruttoinkomster förändras i mindre eller större omfattning.

Lägre inkomster

Det finns ett antal situationer som gör att bruttoinkomsten kan minska. Ett typexempel är om låntagaren blir arbetslös. Ett annat exempel är sjukskrivning och en tredje är föräldraledighet. I fall då en låntagares lägre inkomster gör att skuldkvoten blir högre än 4,5 gånger bruttoinkomsten från att tidigare har legat under den siffran, vad händer då?

Det snabba svaret är att det inte sker någon automatisk förändring i hur bolånet ska betalas tillbaka. Om den tvingande extra amorteringen inte finns med i låneavtalet kommer den inte automatiskt att läggas till bara för att inkomsterna minskar något.

Om låntagaren idag träffas av de tuffare kraven, och exempelvis blir arbetslös, kan det finnas en möjlighet att få undantag under en viss tid. Undantaget innebär då att den extra amorteringen på 1% fryses. Viktigt att notera är att det här är en speciallösning som vissa banker kan erbjuda frivilligt. Om du blir arbetslös eller sjukskriven ska du kontakta banken så fort som möjligt för att se om du kan få till en tidsbegränsad ändring av lånevillkoren.

Mer om amorteringskravet

Amorteringskravet som utgår från bruttoinkomsten är tänkt att minska skuldsättningen i de områden i landet där bostadspriserna har gått upp som mest de senaste åren. De nya reglerna är också ett sätt att harmoniera de förhållandevis generösa svenska bolånereglerna med den nivån som gäller i de flera andra länder i EU.

För nya bolån som tecknas den 1 mars 2018 eller senare kommer ett extra krav på amortering att gälla. Kravet är på 1% på hela lånet och det gäller i det fall lånebeloppet överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten per år för den eller de som står på lånet.

Sedan tidigare gäller en tvingande amortering på 1 – 2 procent vid en jämförelsevis hög belåning. Då är det i stället marknadsvärdet/köpeskillingen som är i fokus. Om bolånet uppgår till mellan 50,1-69,9% av marknadsvärdet/köpeskillingen ska amortering ske med minst 1% per år. Är belåningsgraden 70% eller högre gäller i stället ett tvingande krav på amortering på minst 2%.