Det statliga bolåneinstitutet SBAB har i sin senaste uppdatering av sina listräntor valt att sänka priset på bolån för bundna löptider. Det är bundna lån på mellan 4-10 år som nu är billigare att teckna än tidigare. Sänkningen är marginell, men den är ändå intressant eftersom räntorna överlag anses vara på väg upp. Till exempel har storbankerna under juli höjt sina listpriser för rörliga lån.
Att SBAB sänker räntorna på lån som binds på längre tid kan förklaras med att upplåningskostnaderna har sjunkit överlag. Detta är något som gäller alla banker och bolåneinstitut som agerar på den internationella lånemarknaden. Det är därför troligt att fler banker och bolåneinstitut följer i den statliga aktörens fotspår.
Ett intressant 2016
2016 har varit ett klart intressant år på bostadsmarknaden. En obruten trend med ökade bopriser under våren och en ”spurt” inför införandet av amorteringskravet i juni följdes upp av ett vakuum under några veckor efter just den 1 juni. Antalet bostäder till försäljning tunnades ut i hög utsträckning och i utgångspriserna tog säljarna direkt höjd för amorteringskravets effekter.
Någon större sättning på bostadsmarknaden blev det emellertid inte, och nu pekar alla siffror på att bopriserna åter är på väg upp. I de två områden där priserna sjönk som mest under juni månad, nämligen Göteborg och Stockholm, har priserna nu åter börjat stiga och inom kort kommer förmodligen rekordnivåerna från april-maj att åtminstone tangeras.
Enligt Valueguard, som kontinuerligt mäter bland annat prisutveckling på småhus och bostadsrätter, steg priserna rejält i juli och det var framför allt i storstäderna som prisökningen var som tydligast. I övriga delar av landet är ökningen inte lika markant, men ändå klart tydlig. HOXSWE, som är det övergripande indexet för Valueguards mätningar, visar på en ökning på 0,4% i landet som helhet.
Amorteringskravets effekter
Det är tydligt att amorteringskravet hade en nedkylande effekt initialt, men att införandet egentligen bara gav ett mycket litet hack i kurvan. Hur kan då det vara möjligt? Skulle inte amorteringskravet i väsentlig grad minska efterfrågan på så att den enligt regeringen och Finansinspektionen skenande prisökningen generellt skulle börja avta?
Det enkla svaret, både nu och om något år – om vi tittar i spåkulan – är att de låga räntorna mer än väl kompenserar för amorteringskravets effekter. För många som köper en ny bostad är ett tvång på amortering inte särskilt betungande när det är möjligt att få en ränta på bolånet som är så låg som 1,50% (eller ännu lägre). Med gällande ränteläge krävs det alltså mer än amorteringskravet för att verkligen bryta trenden.
Vad amorteringskravet utan tvekan innebär är dock att förstagångsköpare får svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det tvingande kravet på amortering från första dagen ger dubbla kostnader initialt. Att betala kontantinsats och sedan börja amortera mindre eller större belopp från inflyttningsdagen är något inte alla har råd med. En följd av detta kan bli att förstagångsköpare får sänka sina ambitioner, och den som egentligen behöver en trerummare kanske får sikta in sig på en tvårummare i stället.