Att trappa ned ränteavdraget har av både politiker, riksbankens ledamöter och väl insatta ekonomer ansetts vara en sista åtgärd för att kyla ned bostadsmarknaden. Nu finns dock indikationer på att en nedtrappning kan komma att införas inom bara några år. Det krav på utfasning som Vänsterpartiet och Miljöpartiet framförde i budgetförhandlingarna inför 2017 finns inte med i statsbudgeten för 2017, men det är tydligt att frågan kommer att vara ännu mer aktuell i förhandlingarna inför 2018 och efterföljande år. Någon större förändring i reglerna innan valet 2018 kommer dock förmodligen inte att ske.
Vad är ränteavdrag?
För de räntor du betalar på lån och krediter får du dra av 30% av kostnaden. Det ger i praktiken en rabatt på ditt lån. Förutsättningen för att avdraget ska kunna göras är att det täcks av inbetalad skatt.
Många skulle tvingas att flytta
En nedtrappning skulle innebära stora konsekvenser för dem som bor i eget hus eller bostadsrätt och särskilt stora blir konsekvenserna givetvis för dem som är högt belånade. I en undersökning beställd av branschorganisationen Bostadsrätterna presenteras det anmärkningsvärda faktumet att 6% av bostadsrättsinnehavarna omedelbart skulle behöva sälja sin bostad.
Mindre sparande, mindre amortering
Med en högre boendekostnad på grund av högre räntekostnader blir utrymmet för andra utgifter mindre. En nedtrappning eller ett totalt slopande av avdragsrätten skulle innebära väsentligt lägre sparande, mindre möjligheter till amortering och naturligtvis också en lägre konsumtion allmänt sett. I Bostadsrätternas rapport presenteras intressanta siffror kring hur ett avskaffat ränteavdrag skulle slå mot bostadsrättsägarna (detta gäller självklart också småhusägare).
I rapporten anges att 24% skulle minska ned på sparandet i hushållet och att 14% skulle börja amortera mindre varje månad. 23% av de tillfrågade skulle dra ner på vardagskonsumtionen och till exempel dra in på nöjen samt köpa billigare mat. Det är endast 29% av de tillfrågade som svarar att påverkan på privatekonomin skulle vara av det mindre slaget.
Långsam utfasning
Många ekonomer räknar med att ett eventuellt beslut om att trappa ned på ränteavdraget kommer att bygga på en relativt lång utfasningsperiod. Bankföreningen har till exempel uttalat att det synes vara lämpligt att fasa ut reglerna successivt under en period på upp emot tolv år. Robert Bergqvist, som är chefsekonom på SEB och som ofta har kommenterat ränteavdraget, menar att en första förändring kan komma att ske först 2020 och att den i så fall blir blygsam.